får se hur det ser ut om en vecka..

Ska man kämpa eller bara ge upp? Jag kanske vetat det hela tiden fast jag bara inte velat låta mig själv inse det? Kärleken gör en blind och så är det verkligen. Hur ska jag kämpa för det när jag inte kommer kunna lösa problemet?

Jag vet inte riktigt vad som håller på att hända. Det känns inte riiktigt längre så som det gjorde förr. Nu vet jag ju hur det är och glad att äntligen fått veta hälften av sanningen. Men hur ska jag kunna lita på någon igen när man fått reda på att den ljugit och inte sagt sanningen. Ska man kämpa eller bara ge upp? Jag vet faktiskt inte.

Hur trög är man, om det gått mer än ett år och en person fortfarande ringer och skriver nästan varje dag trots att den andra personen inte visar nåt intresse? Tror inte man är så trög och fortfarande har hoppet uppe och hör av sig så mycket om den inte skulle få nåt svar tillbaka som ändå säger till den personen att  fortsätta höra av sig. Alltså är allt bara en lögn! Personen får svar tillbaka och därför fortsätter att höra av sig.  Varför inte bara vara ärlig då och säga som det är än att ljuga och såra istället?

Heldre lever jag sårad av sanningen än att leva lycklig i lögnen..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0