Life by Louise ♥

Jag och Henrik gick och la oss en timma och sov innan det var dags att ta tag i allt igen.. Vi båda två är heelt utmattade. Men efter vilan så har vi fått lite nya krafter.. Men det är så himla jobbigt. Varje minut som går vet jag att det närmar sig och jag väntar bara på att telefonen ska ringa..

Jag vet hur tufft det kommer bli och det är det som gör så ont, känslan av att inte kunna göra någonting och bara vänta är hemsk. Vill kunna stoppa tiden eller spola fram tiden, kunna göra någonting för att komma undan de närmsta dagarna..

Nu ska jag börja med middagen har inte hunnit det än. Har precis satt på en diskmaskin och plockat lite här hemma. Take care babes!