sjukt..
(om du busschaför läser detta, vilket du säkert gör, för du verkar ju ha koll på mig så kanske du kan tagga ner lite..)
Ikväll mötte jag honom igen påväg hem från jobbet..
Han bad mig sätta mig bredvid honom så vi kunde snacka. Hela resan försökte jag komma på vem den här killen var... Jag trodde helt ärligt att jag började bli senil eftersom det verkade ju ändå som att vi kände varandra rätt bra, han hade koll på ALLT som handlade om mig. Han frågade bland annat hur hunden och killen mådde osv.
Hur som helst för att göra denna historia kort.. Vi har mötts några gånger på bussen efter det här..
Det visade sig att jag hade rätt, det var en kille jag aldrig träffat förut, utan vi var bara vänner på facebook. Han brukade skriva varje gång jag var inne där och jag brukade låta bli att svara... som alltid då han skrev!
Varje gång vi mötts på bussen har jag försökt kliva förbi utan att han ska stoppa mig men det går inte....
Efter ett tag tog jag bort honom från facebook och blockade honom och hoppades på att vi inte skulle träffas igen.. Men det verkar vara svårt att undvika, eftersom jag åker buss till och från jobbet.. Tänk att han jobbar just på den bussen och just den tiden, när det finns 24 timmar om dygnet och bussar i hela stockholm.. Vad är oddsen liksom?
Ikväll mötte jag honom igen påväg hem från jobbet. Jag tänkte att nu kanske det räcker med bara ett hej, men han stoppade mig igen (trots att jag var med en kollega), och som vanligt var det massa frågor..
Blir lite rädd.. Jag kanske överdriver, men jag får en obehaglig känsla. Jag menaar, jag känner knappt igen folk jag träffat och han känner igen mig när vi aldrig har träffats.. vad vill han? Förstår inte varför eller vad han får ut av detta. Jag har ALDRIG visat något intresse att jag vill ha något med honom att göra... Känns inte helt normalt!
Förhoppningsvis har jag lärt mig något av detta..
Borde kanske sluta med bloggen. Eller kanske göra den lösenords skyddad så bara vänner kan läsa den..
Kommentarer
Trackback
